Väsentliga områden
NIBEs dubbla väsentlighetsbedömning har resulterat i sju väsentliga hållbarhetsämnen, med tillhörande 16 underämnen. Dessa ämnen är kategoriserade utifrån ESRS tematiska standarder och är antingen bedömda som väsentliga utifrån inverkan, risk och/eller möjlighet.
Finansiella risker
Bruttolista för potentiella risker och möjligheter
17 hållbarhetsrelaterade potentiella risker och tre möjligheter identifierades. Som underlag användes tidigare interna riskbedömningar, befintliga affärsrelationer, branschspecifika förutsättningar och generella trender inom hållbarhetsområdet. Vår väsentliga inverkan och identifierade beroenden av resurser i form av energi, material och friska arbetare i hela värdekedjan togs i beaktan. Varje risk och möjlighet beskrevs utifrån orsak och potentiella påverkan. Samtliga risker och möjligheter kopplades till ett eller flera av de underämnen som beskrivs i ESRS.
Resultat
Resultatet av riskbedömningen integreras i koncernens generella riskhanteringsarbete och bedöms med samma prioritet som övriga risker. Inga identifierade möjligheter eller risker innebär att vår övergripande ledningsprocess behöver förändras.
Klimatrelaterade risker
Fysiska risker
De fysiska riskernas påverkan på vår verksamhet har kartlagts med hjälp av Verisk Maplecrofts klimatriskindex. Genom denna analys har vi identifierat de mest väsentliga fysiska klimatriskerna för våra fyra verksamhetsregioner: Europa, Nordamerika, Australien och Sydostasien.
I vår kartläggning har vi inte identifierat några extrema risker inom de områden där vi är verksamma, och omställningsbehoven för vår verksamhet till följd av klimatscenarierna är begränsade.
Omställningsrisker
För omställningsrisker och möjligheter genomfördes en litteraturgenomgång för att identifiera sektorspecifika faktiska och potentiella risker och möjligheter. Dessa avser policy-, teknik-, marknads- och ryktesrisker samt möjligheter som resurseffektivitet, energikällor, produkter, tjänster och marknader. Riskerna och möjligheterna rangordnades sedan baserat på deras potential att påverka verksamheten som helhet med hjälp av en konsekvens-/påverkansskala.
De potentiella effekterna av de mest väsentliga omställningsriskerna och möjligheterna bedöms sedan under två olika utsläppsscenarier, på kort, medellång och lång sikt (1-5 år, 5-10 år respektive 10- 30 år). Genom att göra denna bedömning kan NIBE förbättra sitt strategiska beslutsfattande och visa för intressenter hur vi testar motståndskraften i vår affärsstrategi mot en rad möjliga framtidsscenarion.
De två scenarierna som inkluderats är följande:
- Net-Zero Pathway, som är baserat på International Energy Agency, IEA:s Net Zero Emissions by 2050 Scenario (NZE). Det förutsätter ett snabbt genomförande av ren energipolitik som sätter planeten på kurs för att uppfylla målen i Paris klimatavtal och begränsa uppvärmningen till 1,5°C
- Stated Policies Scenario (STEPS), har en mer konservativ syn på framtiden, där endast nuvarande och planerade politik antas, och fossila bränslen spelar en större roll i energisystemet, och samhället i stort, under en längre period.
Urval av klimatscenario
Vi har utgått ifrån olika simulerade framtida scenarier avseende hur växthusgaserna förändras. Maplecraft Verisk, som vi arbetat med, uppdaterar scenarierna enligt de senaste publicerade standarderna vilket NIBE även tillser. De nuvarande riskerna är uppdaterade under 2021, en ny uppdatering planeras under 2025. Användningen av scenarioanalys inom TCFD-ramverket tillåter en organisation att visa motståndskraften i sina affärsstrategier mot ett antal övergångs- och fysiska risker som kan manifestera sig i olika utsläppsscenarier.
Klimatscenario 2 (RCP 2.6) – Vi möter Parisavtalet
RCP 2.6 är ett scenario där vi uppnår Parisavtalet. Världen lyckas begränsa temperaturökningen och växthusgaserna stabiliseras på dagens nivå. Vi klarar en +1,5 till 3°C i internationell temperaturhöjning. Ny förnybar energiteknik införs i stor skala, vi har en låg energiintensitet och jordens befolkning stabiliseras på cirka 9 miljarder. Kraftiga omställningar av samhället, infrastrukturen och byggnader har genomförts.
Klimatscenario 3 (RCP 4.5)
RCP 4.5 är ett klimatscenario där utsläppen av växthusgaser minskar genom nuvarande och planerade åtgärder, vilket leder till att den globala uppvärmningen stabiliseras vid cirka 2,5–3 °C vid slutet av århundradet. Samhället påverkas av ökade extremväder, höjda havsnivåer och förändrade ekosystem, vilket leder till utmaningar för infrastruktur, livsmedelsförsörjning och folkhälsa.
Klimatscenario 1 (RCP 8.5) – Oförändrat beteende
RCP 8.5 är ett scenario där utsläppen av växthusgaser fortsätter öka kraftigt, vilket leder till en global temperaturhöjning på 2 till 4°C. Detta medför stigande havsnivåer, fler extremväderhändelser, översvämningar och skogsbränder. Scenariot präglas av fortsatt beroende av fossila bränslen, misslyckade klimatinitiativ och en växande befolkning.
Vi bedömer att RCP 4.5 är det scenario som är mest troligt utfall avseende de investeringar och åtgärder som görs i dagsläget. Vi har valt ut dessa scenarier eftersom de är de mest väletablerade och de är baserade på vetenskapliga antaganden. Vårt urval är förenligt med de antaganden som gjorts i den finansiella rapporteringens riskbedömning.
Resultat av resiliensanalys
Efter att ha identifierat riskerna har vi involverat våra dotterbolag där de värderat behovet av att vidta åtgärder. Respektive dotterbolag är ansvariga för att utföra åtgärderna, därefter görs en koncernövergripande bedömning om ytterligare åtgärder krävs för att öka vår motståndskraft och därmed adressera våra identifierade risker. Inför investeringar i nyproduktion kompletteras beslutsunderlaget med värdering av klimatrisker med fokus på nederbörd, extremt väder och översvämningsrisker. Miljöcertifieringar och miljöinventeringar av byggnader inför renovering och nybyggnation implementeras. Likaså genomförs energirevisioner för att identifiera möjligheter till energieffektiviseringar och på så sätt minska vårt energibehov. Fortsatt arbete med klimatisering i våra verksamheter pågår vilket gör att vi har möjlighet att minska påverkan av värmestress för våra medarbetare samt effektivt hantera dagar med temperaturväxlingar avseende värme och kyla.
Klimatrelaterade risker
Risk typ | Klimatrelaterad risk | Risk | Genom- | Potentiell finansiell påverkan |
Fysiska AKUTA | Översvämningsrisk vid kuster | 9,62 | 8,3 | |
Risk för torka | 6,47 | |||
Risk för extrema tropiska cykloner | 8,01 | |||
Översvämningsrisk | 9,43 | |||
Risk för jordskred | 8,95 | |||
Risk för svåra stormar | 6,9 | |||
Risk för tropiska stormar och cykloner | 9,8 | |||
Risk för skogsbränder | 8,05 | |||
Fysiska KRONISKA | Exponering för klimatförändringar | 6,97 | 6,58 | |
Avsvalkande dagar (framtida klimat) | 8,84 | |||
Avsvalkande dagar (nuvarande klimat) | 9,26 | |||
Värmegrader dagar (framtida klimat) | 3,91 | En kostnadsökning och eventuell investering kan tillkomma | ||
Värmegrader dagar (nuvarande klimat) | 3,43 | En kostnadsökning och eventuell investering kan tillkomma | ||
Värmestress (framtida klimat) | 5,14 | En kostnadsökning för ökat energibehov och eventuell | ||
Värmestress (nuvarande klimat) | 5,63 | En kostnadsökning för ökat energibehov och eventuell | ||
Höjning av havsnivån | 9,65 | |||
Vattenstress | 6,6 |
|
Risk-område | RISK | Beskrivning | Möjlig ekonomisk påverkan | Hantering |
Finansiellt | Lågt ESG-betyg. | Screening av företag efter hållbarhetsprestanda för finansiering. Kan också leda till ryktesrisk om företaget inte uppfyller intressenternas förväntningar. | Förlust av investerare, negativ inverkan på aktiekursen, minskad tillgång till kapital, affärsförluster, undervärdering, svårt att attrahera långsiktiga investerare. | Satt ett koldioxid- och klimatneutralitets mål. Redovisa TCFD. Inkludera ESG-bedömning i alla förvärv. |
Ökat fokus på klimatförändringar hos investerare. | Ökat tryck från investeringsgemenskapen att avslöja hållbarhet. | Förlust av investerare. | Satt ett koldioxid- och klimatneutralitets mål. Redovisa TCFD. | |
Försäkringar. | Stigande kostnad för försäkring från ökande fysiska risker till anläggningar. | Stigande kostnader, nedskrivningar av tillgångar. | Genomfört scenarioanalys och vidtagit lämpliga åtgärder. | |
Juridiskt | Bristande efterlevnad av standarder eller mål. | Kan inte följa TCFD-rekommendationer eller t ex SASB Sustainable Accounting Standard Board. | Bristande efterlevnad av klimatförändringspolitiken kan leda till lägre förtroende hos investerarna. Detta kan också leda till böter eller extra skatter. | Transparent redovisning av klimatrisker och koldioxidredovisning. |
Ansvarsexponering. | Handlingar eller försummelser som leder till rättstvister. | Ansvarsexponering kan resultera i höga advokatkostnader och leda till risk för tillgång till kapitalfinansiering. | Transparent redovisning av klimatrisker och koldioxidredovisning. |
Risk- område | RISK | Beskrivning | Möjlig ekonomisk påverkan | Hantering |
Marknad | Ökade energipriser. | Prisvolatiliteten för olja och gas och förnybar energi påverkar energipriserna. | Högre driftskostnader, minskad efterfrågan på grund av stigande produktpriser. | Diversifiering av energiförsörjningskällor, förhandlade långtidskontrakt, produktivitetsförbättringar, kostnadsminskning. |
Prishöjning på råvaror. | Ökade priser på råvaror på grund av utbud och efterfrågan och större volatilitet i råvarupriser. | Högre driftskostnader, minskad efterfrågan på grund av stigande produktpriser. | Diversifiering av försörjningskällor för viktiga råvaror, förhandlade långsiktiga kontrakt med minimiköpskyldigheter, produktivitetsförbättringar, kostnadsminskning, diversifiering av energikällor. | |
Kundernas utsläpp av växthusgaser Scope 3 mål. | Ökat tryck från kunderna för att NIBE ska minska sina växthusgasutsläpp för att de ska klara SBT. | Minskade intäkter från förlust av kunder. | Satt ett koldioxid- och klimatneutralitets mål, investera i grönare teknik, diversifiera till grönare produkter, produkter som kommer att krävas för övergången. | |
Teknik | Ny teknik inom energisektorn med låga koldioxidutsläpp. | Misslyckande med att hänga med i ny teknik, till exempel för energilagring och integrera dem i produktionsprocesser. | Kapitalinvesteringar behövs i teknik, ökade intäkter från högre försäljning, lägre böter/skatter för höga växthusgasutsläpp. | Utvärdera banbrytande teknologier, utvärdera LCA |
Risk- område | RISK | Beskrivning | Möjlig ekonomisk påverkan | Hantering |
Rykte | Investerarsentiment. | Kan inte uppfylla hållbarhets- | Negativ inverkan på aktiekursen, förlust av förmåga att attrahera investeringar. | Satt ett koldioxid- och klimatneutralitetsmål och investera i teknik med låga koldioxidutsläpp, transparent rapportering av koldioxidutsläpp, kompensation för restutsläpp. |
Hård reaktion från intressenter på grund av agerande/ passivitet. | Medierubriker eller sociala medieaktiviteter som återspeglar starka reaktioner från intressenter som ett resultat av negativ påverkan från företagets växthusgasutsläpp. | Minskad tillgång till kapital till följd av skada på ryktet. | Satt ett koldioxid- och klimatneutralitetsmål, investera i teknik med låga koldioxidutsläpp, för att långsiktigt kompensera för restutsläpp. | |
Intern frustration från anställda. | Frustration kan uppstå på grund av bristande åtgärder mot klimatförändringar. | Påverkansförmåga att attrahera och behålla talanger. | Satt ett koldioxid- och klimatneutralitetsmål och investera i teknik med låga koldioxidutsläpp, för att långsiktigt kompensera för restutsläpp. | |
Regula- toriskt | Koldioxidskatten höjs. | Höjt pris på kol genom nationella och internationella system. | Högre driftskostnader, minskad efterfrågan på grund av stigande produktpriser. | Använd en skuggkoldioxidskatt på 40 USD/den av koldioxid ekvivalenta utsläpp som grund för potentiella investeringar. |
Ökning av system för handel med utsläppsrätter. | Höjt koldioxidpris eller högre skatter om taket överskrids. | Högre driftskostnader, högre kapitalinvesteringar, minskad efterfrågan på grund av stigande produktpriser. | Investera i grönare teknik för att minska utsläppen före stigande koldioxidpriser, anpassa GHG till Parisavtalet. | |
Internationella och nationella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. | Förordning som kräver betydande modifieringar av utrustningen, driftändringar eller köp av utsläppskrediter för att minska växthusgasutsläppen från verksamheten. | Ökade kapitalkostnader, ökad efterlevnad, drift- och saneringskostnader. | Investera i grönare teknologier, byta till lägre GWP köldmedier, minska fossila bränslen i produktionsprocessen, effektivitetsförbättringar. | |
Regeländringar. | Nya upplysningskrav. | Nya regleringar och upplysningskrav kan resultera i ökade baskostnader. | Engagemang i branschorganisationer och följa utveckling av strategier. |
Klimatrelaterade möjligheter
Risk- | MÖJLIGHET | Beskrivning | Möjlig ekonomisk påverkan | Hantering |
Marknad | Ökande efterfrågan på produkter som krävs för klimatanpassning och motståndskraft. | Ökande efterfrågan på värmepumpar och andra tekniker med låga koldioxidutsläpp. | Ökade intäkter från högre försäljning av nya produkter. | Investera i produkt- ochproduktions-utveckling och planera för marknadstillväxt. |
Ökade olje- och gaspriser. | En höjning av olje- och gaspriserna innebär en möjlighet för värmepumpstekniken att träda in som lågkostnadsalternativet. (värmepumpar fortfarande kopplade till fluktuerande elpriser). | Ökade intäkter från högre försäljning av befintliga produkter. | Investera i produkt- och | |
Regula- toriskt | Reglering och politik som kräver en omställning till låga koldioxidutsläpp. | Ökad efterfrågan på lågkoldioxidteknik för att möta reglering. | Ökade intäkter från högre försäljning av nya produkter. | Investera i produkt- och |
Engagemang i utvecklingen av offentlig politik för att minska utsläppen av växthusgaser och energiomställningen med låga koldioxidutsläpp. | Förbättra regleringssäkerheten, hjälp till vägledning av investeringsbeslut, driva tillväxten i efterfrågan på energieffektiva produkter. | Nya regleringar kan öka efterfrågan på värmepumpsteknik. | Investera i produkt- och | |
Teknik | Minska växthusgasutsläppen genom | Minskning av företagets och nedströms utsläpp av växthusgaser genom produktförbättringar med hjälp av banbrytande teknologier. | Kapitalinvesteringar behövs i teknik, ökade intäkter från högre försäljning, lägre böter/skatter för höga växthusgasutsläpp. | Utvärdera banbrytande teknologier, utvärdera LCA av produkter. |
